måndag, januari 15, 2007

Vetenskap en tro?

Ofta sägs att vetenskapen är en tro precis som kristendomen är en tro. Men jag misstänker att det förhållningssättet beror på att man inte håller åtskilda olika betydelser av begreppet "tro". Skillnaden synes mig framträda i engelskan dock, med dess två skilda ord för "tro", alltså "belief" och "faith".

Satsen "Vetenskap är också en tro" kan således översättas på ett divergerande sätt i engelskan:
  1. "Science is a faith."
  2. "Science is a system of beliefs."
Denna viktiga distinktion försvinner som sagt i svenskan. Satsen "Christianity is a faith" är tveklöst sann, men inte särskilt många skulle inte hålla med om "Science is a faith", för "faith" betyder utöver "tro" också "tillit, tilltro", alltså att lita på någon, och det kan man bara göra angående personer, i kristendomens fall Gud.

Däremot innehåller vetenskapen en mängd "beliefs", alltså trosföreställningar, men dessa är alla berättigade, de har stöd i fakta eller har överlevt hårda tester.

I religionen finns också "beliefs", t.ex. trosföreställningen att Gud existerar, fast dessa är ogrundade, de kan inte knytas till fakta eller prövas empiriskt.

4 kommentarer:

Gärningsmannen sa...

Är det inte rimligare att betrakta vetenskap som ett system av antaganden, inte föreställningar (beliefs)?

Grottis sa...

Antaganden är också trosföreställningar, inte sant? Man antar att något är fallet och utgår sedan från det.

Gärningsmannen sa...

Det är faktiskt två saker. Antaganden är att man antar något. Tro är att man gör ett försanthållande. Det kan vara bra att hålla åtskillt när man som forskare leker med olika förklaringsmodeller.

Grottis sa...

Semantiska tvister ligger mig inte för så mycket. Som jag förstår ordet "anta" så betyder det (i föreliggande sammanhang) att man väljer att hålla något för sant eller sannolikt, vilket är en trosföreställning. Sedan kan man utgå från detta i sitt vetenskapliga arbete.

Men visst är det bra att skilja antaganden åt från andra påståenden man gör i sin forskning. Skulle man på antagendenas grund komma fram till något nytt samband, som gäller, antingen i matematiken eller naturen, så kan man också betrakta dem som rättfärdigade.