Att Friedrich Nietzsche var en svuren motståndare till kristendomen känner säkert många till. Han måste faktiskt betraktas som en av idéhistoriens allra största ateister, alltid giftig, skarp och dräpande i sina utfall mot religionen. Som en blygsam hyllning till mannen som filosoferade med hammaren, har jag ställt samman en liten citatsamling i ämnet. Nietzsches storhet som aforistiker framgår klart av dessa brottstycken. Mycket nöje!
"Den siste kristne dog på korset."
"Det är besynnerligt att Gud lärde sig grekiska när han ville bli författare — och att han inte lärde sig det bättre!"
"Efter att ha kommit i kontakt med en religiös man så känner jag alltid att jag måste tvätta händerna"
"Det kristna beslutsamheten om att världen är frånstötande och usel har gjort världen frånstötande och usel."
"Man gör klokt i att ta på sig handskar när man läser Nya Testamentet; förekomsten av så mycken orenhet nästan tvingar en till det... Jag har förgäves letat efter ett enda sympatiskt drag... allt är feghet och självbedrägeri."
"Fanatismen är den enda viljestyrka som också de svaga och osäkra kan mönstra."
"Så mycket kärlek och godhet finns inte här i världen att man har rätt att slösa bort dem på uppdiktade väsen."
"Om gudar funnes, hur kunde jag då uthärda att inte själv vara en gud. Alltså finns det inga gudar."
"Det är färdigt med prästerna och gudarna när människan blir vetenskaplig."
"Varken som moralkod eller som religion har kristendomen någon kontakt med tingen som de verkligen är."
"Man får betala dyrt för odödligheten; man måste dö flera gånger om medan man fortfarande lever."
"Vilkendera gäller, är människan ett av Guds misstag eller är Gud ett av människans?"
"Det finns inte tillräckligt med religion i världen för att förstöra världens religioner."
"Gud är en tanke som gör krokigt allt det som är rakt."
"Så länge människan har funnits till har hon glatt sig för litet. Endast detta är vår arvsynd."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bra samling citat. Jag länkar på stört! Synd bara att Nietzsche mest var tuff i sin fantasi. Han bröt aldrig med sin svartaste gud: Modern. Hans syster Elisabeth höll fast kroken som modern en gång hade placerat där med omsorg. Även efter hans död höll systern kroken där och överlämnade Friedrich Nietzsches samlade anteckningar till Adolf Hitler under en ståtlig ceremoni. Detta trots att Friedrich alltid hade tagit avstånd från anitijudiska tankegångar. Det var ju på grund av detta som han bröt med Wagner. Nietzsches idé om övermänniskans etniska identitet överensstämmer lustigt nog med min etniska identitet: Nordisk, germansk, östeuropeisk och judisk. Varför judisk? Annars ingen frihet och skärpa i tankelivet, ansåg Nietzsche.
Nietzsches gud verkar alltså ha varit morsan. Han hade alltså en religion.
Låter inte som en ateist.
z
Z. Jag rekommenderar dig att läsa vad Alice Miller har krivit om Nietzsche.
Här en sammanfattning från DN:
"Enligt Miller föll Nietzsche offer för det fjärde budordet, enligt vilket barnet ska älska och hedra sin moder och fader. Hela hans verk blir ett "skri efter befrielse från lögnen och anpassningen" och det som han inte själv såg - den känslomässiga nöden i barndomshemmet - tog sig i stället fysiska uttryck i ledsmärtor och huvudvärk. Till slut tappade han helt förståndet, eftersom det var enda möjligheten att förbli "blind för den egna sanningen".
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=505482
Skicka en kommentar