I USA finns en religiös likgiltighet, särskilt bland de högerkristna, gentemot klimatvarningarna. Det är allmänt känt att Bush-administrationen — presidenten är dessa kristnas nuvarande beskyddare och ledare — motarbetar och försvårar för de amerikanska klimatforskare som ansluter sig till den allmänna meningen i övriga världen att hotet mot temperatur- och väderförhållandena måste tas på allvar.
I en ganska färsk undersökning visade det sig att 42 procent av alla amerikaner var antingen helt säkra eller ganska säkra på att Jesus skulle komma tillbaka under deras livstid. Med en sådan inställning finns det förstås inte mycket anledning att göra något åt utsläppen eller att förbättra miljön. Med Jesu ankomst kommer ändå allting att ställas till rätta på jorden, lyder den fasta övertygelsen, inklusive naturen.
Det ligger något mycket oroväckande i detta att blind tro tycks hålla på att bädda för en framtida global katastrof.
* * *
För övrigt har jag placerat min blogg i Jönköping på bloggkartan.se, ty jag föddes och växte upp där. Inte sällan bloggar jag också därifrån.
3 kommentarer:
Tack för kommentaren! Jag tror att det kan finnas både en övertro på religion och kapitalism som ligger bakom den amerikanska blindheten. Men när det gäller de religiösa tycker man ju att de borde fårstå att ta hand om det som gud skapat. När det gäller tillbedjan till pengar och vinst finns inga moraliska betänkligheter alls. Oljeindustrin har mycket makt. Sen tror jag att den övertro som finns hos många nyliberaler (inklusive amerikaner) att släppa marknaden helt fri, utan regleringar, så fixar den allt - är en stor bov i dramat. Den metoden är visserligen redan utdömd, men många håller fast vid den.
Jag tror att din blogg behövs i Jönköping. Som motvikt. För där finns väl en hel del som ligger nära amerikanska högerkristna.
Hur kan kristna grupper bara strunta i klimathotet egentligen?
Då borde de inte bry sig om aborter heller i så fall, om de vore konsekventa vill säga.
RS
kulturbloggen.com
Ursäkta mig att jag skriver så in i helvete långt men... Här är lite allmänna tankar om detta med kristendomen och västvärlden.
Troende eller vetande...Kristendom och västerländska tankebanor.
Animister, panteister och andra grupper av troende folk är, just det; troende. Min tes är att kristna, till skillnad från dessa, anser sig själva vara vetande då de stödjer sig på "historiska fakta". Jesus gick på jorden, han helade och gjorde underverk och uppfyllde en massa profetior som fanns nedtecknade. Uppfyllandet av dessa gör honom enligt judisk - dåtida - tro till Messias. Alla judar ställde inte upp på detta, men några gjorde det och de fick en enorm inverkan på kulturen och historien. Utan det faktiska uppfyllandet av profetiorna (korsfästelsen mellan två banditer, återuppståndelsen etc.) är kristendomen ingenting. Jesus kan ju fortfarande vara en fantastisk myt - som han är för mig - men kristendomen är absolut beroende av dessa händelser - som sägs vara historiska.
De flesta äldre trosföreställningar såg inget hinder i att det kom en ny Gud då och då. Nordborna t.ex. tog ju till sig den nye vite guden Jesus antagligen som ett komplement. Detta förhållningssätt är däremot inget för kristendomen. Det finns bara en gud, ett sätt att vara, ett sätt att tro, ett sätt att se på saken, ett enda svar. Likheten med vårt moderna vetenskapssamhälle är slående. En diskussion i väst är en tävling som syftar till att en av de tävlande ska få rätt. Hur skulle världen ha sett ut om vetenskapen uppstått i Indien istället, där det är allmänt känt att två olika tankeriktningar kan ha rätt samtidigt? Europa har också varit där en gång. Nordborna nämnde jag tidigare men även romarna var panteister som tog till sig nya gudomar efter behag utan klagomål från någon högre statlig instans, tvärtom uppmuntrades införandet av nya gudar av staten. Romarna har som bekant haft en enorm påverkan på senare västerländsk kultur, men varför då inte på detta plan
Svaret är att det var romarna själva som ändrade på den saken. Kejsare Konstantin hade av styrespolitiska skäl länge försökt införa monoteism i imperiet, soldyrkan - vilket blev ett fiasko. Men så tog han en närmare titt på den där kristendomen, vilken vid den här tiden var en snabbt växande sekt i Rom. Jo, vid närmare eftertanke skulle den nog vara lättare att införa och passa hans behov av totalitarism bättre, än solgudstron. Sagt och gjort, kristendomen fick det bli. Alltså är kristendomen, så som vi känner den, inget annat än ett politiskt styrmedel. det finns bara en gud, en bok, en kyrka, en kejsare som kan ha rätt. Ur denna mylla grodde alla våra olika sentida riktningar, ex. humanismen och såsmåningom vetenskapens ättefäder.
Men egentligen är det sak samma om kristendomen haft en direkt inverkan på vetenskapen eller inte , den indirekta har varit minst lika kraftfull. Det är människor som är vetenskapare och alla människor tillför någonting av sig själv till sitt livsverk - det är ofrånkomligt. Hur annorlunda hade inte vetenskapen tett sig om en majoritet av världens vetenskapsmän inte varit jut män utan kvinnor. Skulle inte resultaten i forskningen sett annorlunda ut?
Men män och kvinnor i väst är ändå uppvuxna i samma kulturkrets och skillnaderna dem emellan är därför ganska små. Verkligheten gungar till vid tanken om grundvalarna i vår kultur varit helt annorlunda utformade. Bara lek med tanekn att vi i Sverige ännu idag skulle vara polyteister. Att bönderna skulle dyrka Frö, de opålitliga aristokraterna skulle dyrka Oden o.s.v. Gudarna sinsemellan kan ha väldigt olika uppfattningar om tingens ordning men vilken människa kan avgöra vilken av dem som har rätt?
I detta sätt att tänka och leva finns en helt annan verklighetsuppfattning förborgad. Ställningstaganden och därmed också handlingar utförs först efter moget övervägande - som en inbyggd försiktighetsprincip skulle man kunna säga. Rätt eller fel? Jag är hur som helst övertygad om att världen både skulle uppfattas och se helt annorlunda ut idag om vi inte haft kristendomen.
Mvh: Johannes von Pretentiös
Skicka en kommentar