Har du nyss lämnat kristendomen?

Då kanske Exkristen.se är något för dig. Exkristen.se är en helt nyöppnad webbplats för människor som av en eller anledning omorienterat sig i tillvaron och lämnat kristendomen. Kanske har de utsatt sin tro för kritisk granskning i förnuftets ljus eller drabbats av någon erfarenhet som starkt utmanat tron, t.ex. att goda människor sällan tycks få ut någon lön av Gud. Hursomhelst avser Exkristen.se att vara en resurs och ett stöd för dem som valt att gå en annan väg genom livet utan sin gamla kristna tro.

Sajten förklarar sig i egna ord vara "en mötesplats för människor som lämnat sin tro och som inte längre kan/vill söka svaret på livets frågor i religionen, ett bollplank för sökare och tvivlare samt en inspiratör och försvarare för kritiskt tänkande." De två sista leden i deklarationen indikerar att alla människor med ett genuint intresse för livsfrågorna är välkomna. Webbplatsen har också ett forum där livsåskådning och relaterade ämnen diskuteras.

Tetrapharmakos — den fyrfaldiga boten för en orolig själ

Något av det högsta goda och allra mest eftersträvansvärda här i tillvaron är sinneslugn, ro i tanken och själen, menade den antika filosofiskola som grundades av Epikuros från Samos omkring 300 f.Kr, i senare tider benämnd epikurismen. För att stävja oron, bekymret och ångesten och i stället uppnå sinneslugn, höll sig epikuréerna med en fyrledad, kort formel att styrka sig med vid behov, ett slags filosofiskt "coping statement". Den lyder:

• Frukta inte Gud.
• Bekymra dig inte om döden.
• Det som är gott är enkelt att få
• och det som är förfärligt är enkelt att uthärda.

Som epikuréerna förstod detta bör man inte frukta Gud, därför att han inte blandar sig i människornas angelägenheter. Döden är inget att låta sig oroas av, ty där vi är, är inte döden, och där döden är, är inte vi. Livets enkla och rena glädjeämnen — ett vackert natursceneri, en bit ost, ett glas vin eller goda vänners sällskap — är lätta att erhålla och komma i åtnjutande av. Man bör rätta sina begär efter vad som är rimligt och tillräckligt. Då kan man alltid räkna med tillfredsställelse. Slutligen kan det förfärliga i livet uthärdas utan några större svårigheter, om man betänker att inget lidande varar för evigt. Någon gång lättar det, och då är själva lidandets försvinnande upphov till en sällsamt underbar njutning i all dess stillhet.

Åtta universella värden

Här är mitt förslag till grundläggande, universella värden, som tycks vara självklara eller i sig goda, alltså goda i kraft av sig själva, oberoende av något yttre:

• liv
• välbefinnande
• kunskap
• förnuft
• lek
• estetisk upplevelse
• vänskap
• kärlek

Åtminstone förefaller vår moraliska intuition att bejaka dessa värden. När man tar dem i betraktande, framstår de som omedelbart goda och rätta. Kan man realisera dessa värden i sitt liv, ja då har man också — genom att ha låtit alla människans huvudsakliga sidor bära frukt — förverkligat sig själv. Värdena är dessutom naturalistiska i den meningen att de beskriver tillstånd eller aktiviteter hos människor och relationer mellan dem. Översinnliga ting lyser med sin frånvaro.

Förmodligen är värdena i listan redundanta, så att ett eller flera kan härledas från några andra, exempelvis estetisk upplevelse från välbefinnande. Exakt vilka de icke-redundanta värdena skulle vara har jag dock ännu inte lyckats bestämma mig för. Jag får återkomma i ämnet.

Tio vetenskapliga baspåståenden

Just nu skrivs en wikibok med titeln Nature: The scientific point of view. Inte många delar är klara i detta öppna, kollektiva projekt. Men som ett sorts preludium har man hunnit ställa upp tio grundläggande vetenskapliga påståenden. Då jag fann dem utmärkta som en grund för den vetenskapliga världsåskådningen, det som ibland kallas naturalism, roade jag mig med att översätta dem till svenska, varav resultatet är som följer.

1. Världen består av materia, energi och information. De första två kan uppvisa många former och strukturer, vilka beskrivs som information.

2. Universum styrs av fyra fysikaliska krafter: den svaga och starka kraften i atomer, den elektromagnetiska kraften och gravitation. Dessa krafter kan verka på objekt, men det krävs ingen direkt fysiskt kontakt mellan objekten.

3. Atomer är materiens minsta delar med ännu urskiljbara kemiska egenskaper. Atomerna kan vidare delas upp i elementarpartiklar. Det finns mer än 90 olika sorters atomer (grundämnen), som kan förena sig i en mängd olika molekyler. Strålningens minsta delar utgörs av de så kallade fotonerna. De uppvisar också vågkaraktär.

4. Universum har genomgått en lång historia, som har varat i mer än tio miljarder år. Denna utveckling har följt strikta vetenskapliga lagar. Solen och jorden är också mycket gamla. Solen utvecklar massvis med energi genom kärnfusion och levererar delar av den energin i ett miljarder år gammalt flöde av solljus till jorden.

5. Livets början på jorden är en tämligen sällsynt kosmisk händelse i en omgivning, som inte är gynnsam för liv, i ett enormt och ganska tomt universum. Utomjordiskt liv kan finnas, men det finns inga bevis för det ännu.

6. Livets utveckling har varit en naturlig process utan mål. De första livsformerna föregicks av en kemikalisk utveckling av självorganiserande och självkopierande molekyler. Ur dessa framgick enheter som kunde föröka sig. Enheterna förenade sig i större cellkolonier och i mer komplicerade organismer. Människan är också resultatet av denna utveckling.

7. Planen för varje livsform återfinns i dess gener. Den biologiska evolutionen följer delvis slumpens lagar (mutation, variation, omkombinering), delvis icke slumpmässiga lagar (urval). Den biologiska evolutionen tenderar att resultera i allt mer sofistikerade strukturer och organismer, men den följer ingen plan, har inget mål.

8. Den mänskliga hjärnan och medvetandet är instrument för vår överlevnad. De tillåter oss att dra riktiga slutsatser om vår omgivning och om oss själva. Men människans sinnen är inte ofelbara. Människan kan begå misstag.

9. Allt i universum sker på ett naturligt sätt. Vetenskapen har varit mycket framgångsrik genom att se oerhört kritiskt på varje övernaturlig förklaring. I fall av tvivel förkastas den övernaturliga förklaringen och en naturlig lösning sökes.

10. Varje mänsklig varelse kommer att dö. Det aktiva medvetandet hos varje man och kvinna är dödligt. Allra senast dör det, när våra kroppar dör. Allt liv på jorden är dödligt och kommer att dö ut allra senast när solen slocknar.

Källa.

Ned med historie-idealismen!

En populär föreställning bland många människor är att idéer skulle bestämma historiens framåtskridande, inte ekonomiska eller sociala omständigheter. I synnerhet är det en ideologi, som ofta tillskrivs synnerligen avgörande inverkan på samhället och dess utveckling: religionen. Därmed gör man sig till talesman för en idealistisk syn på historien, en uppfattning som i det närmaste har varit försvunnen bland de professionella historikerna i snart ett sekel. Vad är det då för ett misstag man gör, när man uppfattar ideologin, och då särskilt religionen, som historiens motor?

Idealisterna tror felaktigt att religion skulle vara något slags självständigt verkande kraft som styr samhället och historien. Därmed vänder de allt upp och ned. Man kan inte lyfta religion ur dess samhälleliga och historiska sammanhang och betrakta den som något avskilt, lika litet som man vetenskapligt kan studera medvetandet som avskilt från hjärnan. I själva verket är religionen en produkt av sociala, ekonomiska, geografiska, fysiologiska och psykologiska omständigheter, precis som medvetandet är en produkt av hjärnan. Religion är en oundgänglig del av samhället — det erkännes — men skall man förstå den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen är det andra faktorer än religionen som spelar roll. Sålunda bör religionen först och främst ses som en effekt av andra förhållanden, som dessas uttryck och manifestation, än en självständigt verkande styrmekanism. Den professionelle historikern vet och inser detta, därför att knappt ingenting i nutiden eller i det förflutna blir möjligt att förklara, om man bara håller sig till religionen och inte ser på det sammanhang den förekommer i.

En filosofisk positionsbestämning: Jag är naturalist

Jag har redan förklarat mig vara ateist. Utöver det finns en annan fundamental filosofisk hållning, som bestämmer min syn på världen. Jag är även naturalist. Vad är då naturalism? Det handlar inte, som någon kanske tror, om Flauberts och Zolas litterära skola på 1800-talet utan jag syftar här på en filosofisk åskådning. Naturalismen är ett sätt att se på världen, människan och vetenskapen. Den kan definieras enligt följande:

Naturalism är en filosofisk verklighetsuppfattning som hävdar att universum och allt som däri finnes uttömmande kan beskrivas i termer av naturliga företeelser och skeenden. Man behöver inte tillgripa något övernaturligt eller översinnligt. All vetenskap om naturen och människan behöver emellertid inte vara reducerbar till en materiell nivå. Det räcker med att man arbetar utifrån den naturvetenskapliga metoden.

Låt mig kort exemplifiera. Som naturalist kan jag acceptera de delar av psykologin som arbetar med en naturvetenskaplig metodik, t.ex. kognitions- och perceptionspsykologin. Däremot kan jag aldrig gå med på religionens beskrivning av människan i termer av själ och ande, därför att dessa är metafysiska, översinnliga entiteter. Inte heller religionens skildring av universums skapelse och livets tillkomst kan jag godta, då den inbegriper ett övernaturligt väsen som verksam aktör.