Pekgul om benägenhet för själmordsdåd

I Aftonbladets lördagsintervju berättar Nalin Pekgul, ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbundet, om sin uppväxt i de kurdiska delarna av Turkiet. Pekgul förklarar varför hon som liten ville dö som självmordsbombare:

"Jag växte upp i ett samhälle där vi inte såg annat än förtryck, kränkningar och förödmjukelser. När man utsätts varje dag så växer hatet. Jag var alltid beredd att sätta på mig bomber och spränga en bro eller en militärbyggnad. Vi fostrades alla så, i den kurdiska kampen kan man mörda eller mördas och det var självklart."

Precis så tror jag att de palestinska självmordsbombarna känner det. Dagligen utsätts den palestinska befolkningen av förtryck, kränkningar och förödmjukelser av den israeliska armén. I en sådan situation uppkommer hat, frustration och förtvivlan, känslor som hänsynslöst utnyttjas av terroristorganisationerna i deras rekrytering av självmordsbombare.

Det är psykologiskt förståeligt att sådana extrema förhållanden, under vilka djupt förtryckta och kränkta folkgrupper lever, också skapar en grogrund för drastiska handlingar i form av exempelvis självmordsdåd, som knappast skulle ha kommit till stånd i ett annat, mer normalt läge.

Andra bloggar om: Nalin Pekgul, terrorism, självmordsbombare, sjävmordsdåd, Palestina, kurder

Tre Nietzsche-citat

Nu dumpar jag min signatur, som under ganska många måndader har fått avsluta mina inlägg på ett visst internetforum. Jag tänkte att jag kunde förvara den mer permanent här. Det rör sig i all enkelhet om tre rätt fyndiga Nietzsche-citat:

• "Keiner ist so verrückt, dass er nicht einen noch Verrückteren findet, der ihn versteht."
• "Die Philosophie ist eine Art Rache an der Wirklichkeit."
• "Der Asket macht aus der Tugend eine Not."

Den som läst ett minimum av tyska förstår säkert vad citaten betyder, kanske också andra med tanke på svenskans och tyskans likhet. Som en liten hjälp på vägen antecknar jag några glosor: Art = sorts, Rache = hämnd, Tugend = dygd och Not = nödvändighet.

Ifall ni har några egna favoritcitat av Nietzsche, vore det uppskattat om ni kunde dela med er av dem i form av en kommentar.

Jesus: Bibeln är Guds ord

Som bekant är Jesus den yttersta auktoriteten för de kristna. Vad hade han att säga om de bibliska skrifterna? När man läser Bibelns evangelier, får man onekligen intrycket att också han menade att Gamla testamentet är Guds ord, åtminstone talades detta ord av de gammaltestamentliga profeterna. I vilket fall som helst kan inte GT upphävas enligt Jesu bestämda mening, vilket är ett viktigt observandum. I Johannesevangeliet säger han:

"Lagen [dvs. Gamla testamentet] kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas."
Joh 10:35

När det gäller Jesus egen insats, får man räkna med att hans ord också var Guds, eftersom Jesus och Gud delar på samma väsen i treenigheten. Annorlunda kan detta uttryckas som att Jesus både var helt och hållet mänsklig och fullkomligt gudomlig, hur nu det nu är möjligt, men så lyder dogmen. Vi bör alltså räkna med att det Jesus säger i evangelierna och på andra håll i NT på samma gång är Guds ord. Johannes skriver:

"Ty den som Gud har sänt talar Guds ord."
Joh 3:34

Avslutningsvis kan man notera att Hebréerbrevet understöder vad som just har sagts: att såväl Gamla testamentets profeter som Jesus har talat Guds ord. Jesus anses rentav ha fungerat som ett direkt språkrör för Gud; genom Jesus har Gud talat. I brevet läser man:

"Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom."
Heb 1:1-2

Genom dessa citat stärks förstås tesen att Bibeln gör anspråk på att vara Guds ord. De flesta av dagens kristna gör allt för att distansera sig från en sådan uppfattning. I stället menar de att Bibeln är en helt och hållet mänsklig tolkning och konstruktion, om än den religiösa upplevelsen av Gud har fått vara med och inspirera på något hörn. Frågan är om dessa liberala kristna har något fog för detta, om man ser till vad som faktiskt står i den Heliga skrift.

Andra bloggar om: Bibeln, kristendom, Jesus, bibeltolkning, fundamentalism, bokstavstro, religion

Paulus: Bibeln är Guds ord

Kristna och andra har noterat att Koranen utger sig för att vara Guds rena och oförfalskade ord. Detta har de sett som en belastning hos islam, då de föreställt sig att muslimer därmed vore tvungna att slaviskt underkasta sig de koraniska verserna. Vad som däremot undgått dessa islams belackare är att också Bibeln gör anspråk på att vara Guds direkta ord. Här skulle man kunna peka på bibelställen i mängd från Gamla testamentet, men kristna brukar vara lite kitsliga med hänvisningar dit. Därför skall jag välja något ur Nya testamentet. Jag väljer Paulus. Trogen sin grandiosa självuppskattning skriver han i ett av sina brev att han förkunnar Guds rena och oförfalskade ord:

"Jag är ju inte som de många som schackrar med Guds ord, nej, jag förkunnar det oförfalskat, som det kommer från Gud, inför Gud och i Kristi tjänst."
2 Kor 2:17

I ett annat brev berättar Paulus om en predikan, där man utlagt de bibliska texterna inför församlingen. Han är noga med att understryka att det inte handlar om ord författade av mänsklig hand; orden kommer tvärtom från Gud själv.

"Därför tackar vi också ständigt Gud för att ni lyssnade till Guds ord i vår predikan och tog emot det, inte som ett människoord utan som vad det verkligen är: Guds ord, som också visar sin kraft hos er troende."
1 Thess 2:13

Avslutningsvis kommer Paulus i en epistel in på den Helige Ande, som påstås vara den aspekt av den treenige Guden som dikterat vad som står i i de heliga skrifterna. Pauli skrivkonst hemfaller ofta åt svammel och dunkelhet, som gör att uttryckssättet inte alltid bir så exakt och koncist. Därför måste lite mera tas med i citatet den här gången:

"Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom. Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.

Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud. Och vi har inte fått världens ande utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss. Därför talar vi heller inte om dessa ting med ord som mänsklig vishet har lärt oss utan med ord som Anden har lärt oss — vi tolkar andliga ting med Andens hjälp."
1 Kor 2:9-13

När Palus och hans medapostlar talar om Gud och om gudomliga ting är det enligt de citerade styckena inte något som de själva funderat ut eller kommit på. Det de säger får de i stället från Gud via den Helige Ande; de talar med gudomlig auktoritet.

Om man skall gå efter Pauli ord, och det måste väl den kristne, är alltså även Bibeln Guds ord, precis som Koranen. Den sekuläre kan därmed dra slutsatsen att Bibeln gör anspråk på att vara nedsänd av Gud.

Andra bloggar om: Bibeln, kristendom, Paulus, fundamentalism, bokstavstro, religion

Gud är förlåtaren också enligt islam

Även sådana kristna som förstår att de och muslimerna dyrkar samma gudom, brukar ha en väldigt skev och illa underbyggd syn på den koraniska gudsbilden. Dessa kristna tänker sig att den koraniske guden är grym, sträng och oförsonlig, medan den bibliske är kärleksfull och förlåtande. Bibelns Gud förlåter, säger de, men inte Koranens.

Denna kristna föreställning är emellertid en fördom. Enligt Koranen är det Guds främsta attribut att vara barmhärtig, förbarmande och förlåtande. Tittar man efter i muslimernas heliga skrift, upptäcker man att Gud kallas förlåtaren i åtta stycken verser, där också Guds egenskap att vara den mest barmhärtige anges. Verserna är som följer.

7:167. Därtill har er Herre [Gud] fastställt, att Han kommer att upphöja emot dem människor som kommer att vålla dem svår förföljelse tills Återuppståndelsens Dag. Er Herre är ytterst effektiv med att verkställa straff, och Han är utan tvivel Förlåtaren, Barmhärtigast.

15:49. Informera Mina tjänare om att Jag [Gud] är Förlåtaren, Barmhärtigast.

40:42. [En troende egyptier sade:] "Ni bjuder in mig till att vara otacksam mot GUD, och till att sätta upp idoler vid sidan av Honom som jag inte känns vid. Jag bjuder in er till den Allsmäktige, Förlåtaren.

42:3. Inspirerar dig, och de före dig, gör GUD, den Allsmäktige, Visast.
42:4. Allting i himlarna och på jorden tillhör Honom, och Han är den Högste, den Store.
42:5. Himlarna ovan dem brister nästan av vördnad för Honom, och änglarna prisar och glorifierar sin Herre, och de ber om förlåtelse för dem på jorden. Absolut, GUD är Förlåtaren, Barmhärtigast.

46:8. När de säger, "Han hittade på det här," säg, "Om jag hittat på det här kan ni inte skydda mig från GUD. Han är fullt medveten om allt ni planerar. Han räcker som vittne mellan mig och er. Han är Förlåtaren, Barmhärtigast."

Bland verserna är det tre stycken, där Guds förlåtande egenskap särskilt framhävs.

7:155. Du [Gud] är vår Herre och Mästare, så förlåt oss, ös Din nåd över oss; Du är den bäste Förlåtaren.

12:97. De sade [till Josefs far], "Fader, be för vår förlåtelse; vi hade verkligen fel."
12:98. Han sa, "Jag kommer att be min Herre att förlåta er; Han är Förlåtaren, den Barmhärtigaste."

28:16 Han [Mose] sade, "Min Herre [Gud], jag har kränkt min själ. Snälla förlåt mig," och Han förlät honom. Han är Förlåtaren, Barmhärtigast.

Det finns naturligtvis många fler suror och verser i Koranen med förlåtelsetema. Till dem ges det säkert anledning att återkomma rätt snart.

Andra bloggar om: Gud, islam, religion, Koranen, gudsbild

Citat av den antikristne Nietzsche

Att Friedrich Nietzsche var en svuren motståndare till kristendomen känner säkert många till. Han måste faktiskt betraktas som en av idéhistoriens allra största ateister, alltid giftig, skarp och dräpande i sina utfall mot religionen. Som en blygsam hyllning till mannen som filosoferade med hammaren, har jag ställt samman en liten citatsamling i ämnet. Nietzsches storhet som aforistiker framgår klart av dessa brottstycken. Mycket nöje!

"Den siste kristne dog på korset."

"Det är besynnerligt att Gud lärde sig grekiska när han ville bli författare — och att han inte lärde sig det bättre!"

"Efter att ha kommit i kontakt med en religiös man så känner jag alltid att jag måste tvätta händerna"

"Det kristna beslutsamheten om att världen är frånstötande och usel har gjort världen frånstötande och usel."

"Man gör klokt i att ta på sig handskar när man läser Nya Testamentet; förekomsten av så mycken orenhet nästan tvingar en till det... Jag har förgäves letat efter ett enda sympatiskt drag... allt är feghet och självbedrägeri."

"Fanatismen är den enda viljestyrka som också de svaga och osäkra kan mönstra."

"Så mycket kärlek och godhet finns inte här i världen att man har rätt att slösa bort dem på uppdiktade väsen."

"Om gudar funnes, hur kunde jag då uthärda att inte själv vara en gud. Alltså finns det inga gudar."

"Det är färdigt med prästerna och gudarna när människan blir vetenskaplig."

"Varken som moralkod eller som religion har kristendomen någon kontakt med tingen som de verkligen är."

"Man får betala dyrt för odödligheten; man måste dö flera gånger om medan man fortfarande lever."

"Vilkendera gäller, är människan ett av Guds misstag eller är Gud ett av människans?"

"Det finns inte tillräckligt med religion i världen för att förstöra världens religioner."

"Gud är en tanke som gör krokigt allt det som är rakt."

"Så länge människan har funnits till har hon glatt sig för litet. Endast detta är vår arvsynd."

Kristendomens urkommunism

Uppfattningen att kristendomen skulle vara helt opolitisk och sakna vision om det goda samhället stämmer inte. Det framgår om man läser två inledande kapitel av Nya testamentets Apostlagärningarna. Där lanseras en social idealbild, som uppvisar många av kommunismens kännetecken.

Ofta får man höra att kristendomen skulle vara en helt opolitisk religion, gärna kontrasterad mot islam, som påstås sakna en distinktion mellan religion och politik. Islam är till sin natur politisk, sägs det, medan kristendomen har en inneboende egenskap att åtskilja det andliga eller tron från det världsliga och samhället. De som vädrar dessa åsikter har uppenbarligen helt glömt bort att Bibelns Nya testamente visst innehåller en social vision, en relativt klar idé om hur samhället bör utformas. Den framkommer särskilt tydligt i Apostlagärningarna.

Vad är det då för social vision som lanseras i Apostlagärningarna? Det är ett slags teokratisk urkommunism. I två passager beskrivs denna kommunism. De handlar om tiden precis efter det att Jesus hade farit upp i himmelen för att, som det heter, sätta sig på Faderns högra sida. Jesu lärjungar eller apostlar arbetade då med att sprida Ordet och bilda de första församlingarna, som med en samlande beteckning brukar kallas för Urkyrkan.

Av textställena framgår att de första kristna levde i ett slags samhälle eller samfund, bestående av flera tusen medlemmar. Det första stället beskriver den gemenskap som rådde mellan samfundsmedlemmarna, och jag har fetstilat de intressanta fraserna:

"De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna.

De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem."
Apg 2:41-47

I det andra textstället, lite längre fram i Apostlagärningarna, skildras återigen egendomsgemenskapen, jämlikhetssträvandena och kollektivismen:

"Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt.

Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman och lade ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov.

Josef, en levit från Cypern som apostlarna kallade Barnabas, det vill säga Tröstens son, sålde också han en åker han ägde och kom och lade ner pengarna framför apostlarna."
Apg 4:32-37

I de två citerade styckena framkommer att man i den tidiga kristendomen såg ett kommunistiskt samhället som något eftersträvansvärt. Följande kännetecken på ett kommunistiskt samhällsideal kan utläsas:

• en ledargrupp (apostlarna) formulerar och förmedlar ideologin,
• avskaffande av privategendom,
• egendomsgemenskap eller kollektivt ägande,
• kollektiva måltider,
• social rättvisa: man hjälper varandra och ingen skall lida någon nöd,
• man bidrar till det gemensamma efter förmåga,
• en form av distributiv rättvisa: av livets nödtorft får man sig tilldelat efter ens behov,
• egalitarism: ingen får mer än han eller hon behöver.

Det finns alltså en politisk vision nedlagd i NT, en vision om ett klasslöst, egalitärt samhälle, där privategendomen avskaffats och där man äger allt gemensamt. Med andra ord är kommunism den önskvärda samhällsideologin. Varför hör man så sällan om detta? Kan det vara därför att många politiskt kristna befinner sig på högerkanten, såsom den amerikanske presidenten G.W. Bush? De vill ta fasta på helt andra ställen i Bibeln, mer i linje med deras konservativa agenda, exempelvis de ställen som påbjuder underkastelse.

Hursomhelst visar de citerade passagerna ur NT att kristendomen inte alls är opolitisk utan visst har en idé om det goda samhället inbakad i sig. Det kan vara bra att komma ihåg detta, för då förstår man att det inte finns någon anledning att betrakta kristendomen som överlägsen alla andra religioner, därför att den skulle sakna föreställningar om en önskvärd samhällsutformning. Sådana har den.

Skeptiska och antireligiösa citat (övers.)

För en tid sedan publicerade jag en samling citat från några tänkare. En del av dem var på franska och tyska. Då lovade jag att göra en översättning. Den kommer här.

"Alla religioner är dåraktiga med sin barnsliga moral och sina egoistiska löften, monstruöst idiotiska. Det enda säkra är döden." baron d'Holbach (1723-89)

"Den sanna materialismen gör Gud till en omöjlighet, uppenbarelsen till ett hjärnspöke och det kommande livet till en absurditet." Condorcet (1743-94)

"Evangeliet är ingenting annat än en orientalisk roman, som varje människa med gott förstånd finner motbjudande och som enbart förefaller rikta sig till de okunniga, idioterna, folkets slödder — de enda som det förmår att förföra." André Gide (1869-1951)

"Gud är en narcissistisk neuros; han har skapat alla människor för det särskilda syftet att få dem att beundra honom." Albert Camus (1913-1960)

Condorcet och baron d'Holbach var franska upplysningsfilosofer, Gide och Camus skönlitterära författare, dessutom nobelpristagare, 1947 respektive 1957. (Det verkar som katolicismens grepp om Frankrike förmått landets intellektuella till särskilt hätska angrepp mot kristendomen.) Två tyska filosofer får avsluta.

"Ingen är så förryckt att han inte finner en ännu mera förryckt som förstår honom."
"Filosofin är ett slags hämnd på verkligheten."
"Asketen gör en nödvändighet av dygden."
Friedrich Nietzsche (1844-1900)

"Religionen är folkets metafysik." Arthur Schopenhauer (1788–1860)

Påvens ultra-konservatism

Ju mer jag får reda på om den relativt nye påven, desto mer betänklig blir jag. Nedan presenterar jag denne Benedictus' åsikter i en rad aktuella frågor genom att citera honom själv.

Påven om homosexualitet
"Även om den homosexuelles särskilda läggning inte är en synd, är den ändå en mer eller mindre stark böjelse mot något inneboende moraliskt ondskefullt; och således måste läggningen i sig ses som en faktisk störning. Därför bör speciell hänsyn och prästerlig uppmärksamhet riktas mot dem som lider av detta tillstånd, så att de inte leds att tro att utlevelsen av deras läggning i homosexuell aktivitet är en moraliskt acceptabel handlingsväg. Det är den inte."

Påven om buddhismen
"Autoerotisk andlighet."

Påven om kvinnliga präster
Angående uteslutandet ur kyrkan av sju kvinnor som kallade sig själva präster: "... den utdelade bestraffningen är inte bara rättvis utan också nödvändig för att bevara den sanna läran, för att skydda kyrkans enhet och samhörighet och för att vägleda de trognas samveten."

Påven om samkönade äktenskap
Samkönade äktenskap "ifrågasätter familjen i dess naturliga tvåförälderstruktur av moder och fader, och gör homosexualitet och heterosexualitet praktiskt taget likvärdiga i en ny modell för polymorf sexualitet."

Påven om rockmusik
"Ett verktyg för anti-religion"; "den fullständiga motsatsen till den kristna tron på frälsning."

Påven om kloning
"Ett farligare hot än massförstörelsevapen."

Dessa uttalanden vittnar tydligt om påvens starkt drivna konservatism. Ja, det är till och med befogat att tala om ultra-konservatism. Påvens extrema, anti-liberala åsikter gör honom till en fullfjädrad ärkereaktionär. De signaler hans yttranden sänder ut till världens 1,1 miljarder katoliker riskerar att få bekymmersamma effekter. Jag tänker på frågor som mellanreligiös dialog, homosexuellas rättigheter i katolska länder, kvinnans ställning i kyrkan, samkönade äktenskap och stamcellsforskningens vara eller icke vara. I ingen av dessa frågor representerar påven förnuft och humanism. Hans inställning andas tvärtom dogmatism, rigiditet och irrationalism. Påven står för ett andligt mörker, en obskurantism man trodde tillhörde det förgångna.

Jag fruktar således att påvens konservatism och plats på den yttersta högern kommer att leda till inskränkningar i forskningsfriheten, försämrade villkor för framtagning av nya mediciner, ökad spridning av HIV och förlorade fri- och rättigheter för människor generellt, men särskilt för kvinnorna. Homo-, bi- och transpersoners rättigheter ligger extra risigt till. I påvens ögon kan de inte vara annat än synden personifierad.

Det finns följaktligen all anledning i världen att vara uppmärksam på den högerextreme påvens agerande och hans uttalanden från den Heliga Stolen. Han är katolicismens enväldige ledare och har ännu idag stort inflytande bland dess 1,1 miljarder anhängare. Här som alltid gäller det svenska ordspråket att det är bättre att mota Olle i grind.

(Källa till citaten.)

De Tamilska tigrarnas självmordsterrorism

De Tamilska tigrarna (egentligen Liberation Tigers of Tamil Eelam — LTTE) är en befrielserörelse på Sri Lanka med en sekularistisk och marxistisk ideologi. Denna grupp innehar för närvarande världsrekordet i självmordsdåd. Dess namnförkortning är alltså LTTE och engelska Wikipedia har följande att förtälja:

"The LTTE has frequently used suicide bombers as a tactic. They pioneered the use of concealed suicide bomb vests, which are now used by many other organisations worldwide. The tactic of deploying suicide bombers was used to assassinate Rajiv Gandhi, who was killed in 1991 using a prototype suicide vest, and Ranasinghe Premadasa, assassinated in 1993.

LTTE had carried out more suicide bombings than any other organization on the face of the earth.According to the experts at Janes securities, between 1980 to 2000,LTTE hadcarried out a total number of 168 suicide attacks on civilians and military targets.The number of suicide attacks easily exceeded the combine total of Hizbullah and Hamas suicide attacks carried out during the same period. "

Historiens första självmordsdåd

Det pratas väldigt mycket om muslimska självmordsbombare nuförtiden. Ofta uppfattas dessa sakna motsvarigheter på andra håll i världen och i historien. Men visst finns det andra exempel på självmordsattacker i nutiden, som inte har någon koppling till muslimer, exempelvis de tamilska tigrarna på Sri Lanka. Dessa innehar i själva verket fortfarande världsrekordet i antalet självmordsdåd.

Mindre känt är kanske att historiens första självmordsdåd finns beskrivet redan i Bibelns Gamla testament. Det är den kände krigaren Simson — han med håret — som dödar sig själv tillsammans med minst 3000 filistéer, som var judarnas fiende i Palestina. Domarboken i Gamla testamentet berättar om händelsen, som äger rum medan Simson är fånge hos filistéerna:

'De [filistéerna] blev alltmer upprymda och sade: ”Hämta hit Simson, så att vi kan roa oss med honom!” Han hämtades från fängelset, och de gjorde sig lustiga över honom. De hade ställt honom bland pelarna, och Simson bad pojken som ledde honom: ”Ställ mig så att jag kan hålla i pelarna som bär upp huset och stödja mig mot dem.”

Huset var fullt av män och kvinnor, alla filisteernas hövdingar var där, och på taket stod omkring 3 000 män och kvinnor som såg på när man roade sig med Simson.

Då ropade Simson till Herren: ”Herre, min Gud! Tänk på mig, o Gud, och ge mig styrkan tillbaka denna enda gång, så att jag i ett slag kan hämnas på filisteerna för mina båda ögon!”

Han sökte stöd mot de båda mittpelarna som bar upp huset och tog spjärn med höger hand mot den ena och med vänster hand mot den andra och sade: ”Må jag dö på samma gång som filisteerna!” Sedan tryckte han till med sådan kraft att huset störtade samman över hövdingarna och allt folket där inne. De han dödade vid sin egen död var fler än de han hade dödat medan han levde.'
Dom 16:25-30

Simson levde mot slutet av 1000-talet f.Kr., vilket då blir tiden för hans handling att dra med sig drygt 3000 människor, de flesta oskyldiga civila, in i döden. Därmed utgör Simsons självmordsdåd det allra första som beskrivs i historien, tillika ett av de allra värsta. Som jämförelse orsakade självmordsattacken mot de två tvillingtornen i New York den 11 september 2001 omkring 3000 människors död, alltså i stort sett samma siffra som i Simsons fall.

Nu kanske någon invänder att Gamla testamentets historieskrivning inte alltid är tillförlitlig. Det kan stämma men spelar heller ingen avgörande roll. Bilden av Simsons självmordsdåd har funnits ända sedan Domarboken skrevs ned. I dess beskrivning glorifieras självmordsdådet, vilket gjort handlingen till en inspirationskälla för senare tiders attacker med de anfallandes egna liv som insats. Bland annat inspirerade Simsons exempel judiska rebeller och extremister att begå självmordsattacker mot både romerska soldater och civila under det judiska kriget 66-70 e.Kr.

Att begå självmord, och samtidigt dra med sig så många fiender som möjligt in i döden, är alltså en handling av uråldrigt datum. Om vi får tro judiska lärde, så är Gamla testamentet korrekt historieskrivning, och då blir den bibliske Simpson den förste som offrar sitt eget liv för att döda så många som möjligt av fienden. Är det inte sann historia, så framstår han genom Bibelns skildring ändå som ett föredömligt exempel.

Koranen förbjuder angreppskrig

En av de allra vanligaste missuppfattningarna om islam är att den är en krigisk religion, som förespråkar angreppskrig mot icke-muslimer i syfte att sprida tron. Det brukar heta att islam sprids med svärdet och predikar jihad (oftast felaktigt översatt med "heligt krig"). Men går man till islams heliga skrift Koranen, så upptäcker man att den på ett mycket tydligt sätt tar avstånd från angreppskrig, ja sådant är till och med förbjudet. Muslimer får bara kriga som försvar när de själva blir attackerade. Koranen innehåller ett överväldigande stöd för denna tolkning, bland annat genom följande verser:

2:190. Ni får slåss för GUDs sak mot dem som attackerar er, men ni ska inte attackera. GUD älskar inte de som attackerar.
2:191. Ni får döda dem som för krig emot er, och ni får driva ut dem eftersom de drivit ut er. Förtryck är värre än mord. Slåss inte emot dem vid den Heliga Moskén, såvida de inte attackerar er där. Om de attackerar er, får ni döda dem. Det är det rättvisa straffet för dessa otroende människor.
2:192. Om de avstår är GUD Förlåtare, Barmhärtigast.
2:193. Ni får slåss emot dem för att utplåna förtryck, och för att dyrka GUD fritt. Om de avstår ska ni inte angripa; anfall är endast tillåtet mot dem som angriper.
2:194. Under de Heliga Månaderna får angrepp bemötas med ett likvärdigt gensvar. Om de attackerar er, får ni slå tillbaka genom att utsätta dem för ett likvärdigt straff. Ni ska iaktta GUD, och var medvetna om att GUD är med de rättfärdiga.
2:195. Ni ska spendera för GUDs sak; men kasta er inte självmant in i fördärvet. Ni ska vara barmhärtiga; GUD älskar de barmhärtiga.

Notera speciellt att dessa verser gör att terrorism måste fördömas på Koranens grund. De islamistiska terrorister som försöker rättfärdiga sina dåd genom att hänvisa till att det skulle röra sig om jihad, hädar i själva verket mot sin egen religion. Som citaten ovan visar kan det aldrig vara tillåtet att döda oskyldiga civila; man får bara attackera dem som själva anfaller.

Mer religionsfrihet enligt Koranen

Jag har redan bloggat om den religionsfrihet som Koranen föreskriver. Nu återkommer jag med lite flera textställen, för att ytterligare understryka att Koranen verkligen påbjuder tolerans och förståelse både i förhållande till anhängare av andra religioner och till icke-troende.

Sura 109 i Koranen påminner om Fredrik den Stores diktum att var och en får bli salig på sin fason.

109. Säg, "O ni som inte tror.
Jag dyrkar inte det ni dyrkar.
Ej heller dyrkar ni det jag dyrkar.
Ej heller kommer jag någonsin att dyrka det ni dyrkar.
Ej heller kommer ni någonsin att dyrka det jag dyrkar.
Ni har er religion, och jag har min religion."

Det enda muslimer begär från den som vänder sig bort från islam (eller de monoteistiska religionerna överhuvudtaget) är att få bli erkända som just muslimer:

3:64. Säg, "O ni som följer skriften, låt oss komma fram till en logisk överenskommelse mellan oss och er: att vi inte ska dyrka något annat än GUD; att vi aldrig ska sätta upp några idoler vid sidan av Honom, ej heller sätta upp några mänskliga varelser som härskare vid sidan av GUD." Om de vänder sig bort så säg, "Vittna om att vi är muslimer."

Vidare i tredje suran stadgas att det inte människans sak att få någon att tro utan Guds.

3:72-4. En del av dem som följer skriften säger, "Tro på det som sänts ner till de troende vid dagens början och avvisa det vid dagens slut; kanske ändrar de sig en dag. Och tro bara som de som följer er religion." Säg, "Den rätta vägledningen är GUDs vägledning." Om de påstår sig ha samma vägledning eller argumenterar med er om er Herre, säg, "All nåd är i GUDs hand; Han ger den till vem Han vill." GUD är Frikostig, Allvetande. Han specificerar sin nåd för vem Han vill, GUD besitter oändlig nåd.

En otrogen må man predika islams läror för, men sedan skall man lämna honom eller henne i fred:

9:6. Om någon av idoldyrkarna sökte en tryggad genomfart hos dig, ska du ge honom en tryggad genomfart så att han kan höra GUDs ord, och sänd sedan tillbaka honom till hans plats i säkerhet. Detta för att de är människor som inte vet.

Gud håller sin skyddande hand över alla de ställen Han dyrkas, oavsett om det råkar vara en synagoga, moské eller kyrka:

22:40. De (som förföljdes på grund av sin religion) vräktes med orätt från sina hem, av ingen annan anledning än för att de sa, "Vår Herre är GUD." Vore det inte för att GUD stöttat vissa människor mot andra, skulle kloster, kyrkor, synagogor och moskéer - där man regelbundet firar minnet av GUDs namn - blivit förstörda. Absolut, GUD stödjer den som stödjer Honom. GUD är Mäktig, Allsmäktig.

Muslimer skall förlåta dem som inte tror, och de icke-troende som handlat rättfärdigt i sina liv kommer likafullt att bli belönade av Gud:

45:14. Säg till dem som tror att förlåta de som inte förväntar sig GUDs dagar. Han kommer till fullo att ersätta alla för allt de förtjänat.

Absolut religionsfrihet enligt Koranen

Det finns kritiker som envist hävdar att islam handlar om tvång, om att tvinga icke-muslimer till att anta den islamiska tron. Om de inte gör det hotas de av repressiva åtgärder, eller som det populärt uttrycks: omvändelse med och under svärdet.

Men på de här punkterna ger Koranen helt andra besked. Den predikar absolut religionsfrihet, och Muhammed hade aldrig Guds bemyndigande att driva någon in i islams fålla mot dennes vilja. Vände sig folket från Muhammed och inte lyssnade på hans budskap, skulle han, inskärper Koranen, låta det vara. Muhammeds uppdrag var bara att förmedla budskapet, inte att agera som härskare eller förmyndare. För att illustrera dessa satser har jag sammanställt några koranencitat:

2:256 Det ska inte finnas något tvång i religion.
6:107. Om GUD så önskat, skulle de inte ha dyrkat idoler. Vi utsåg inte dig till att vara deras förmyndare, ej heller är du deras försvarare.
10:99. Om er Herre så önskat, skulle alla människor på jorden ha trott. Vill du tvinga människorna att bli troende?
16:82. Om de vänder sig bort, är din enda uppgift det tydliga levererandet av (budskapet).
18:29. Förkunna: "Detta är sanningen från er Herre," låt det sedan vara upp till var och en att tro eller inte tro.
42:48. Om de vänder sig bort, har vi inte sänt dig som deras förmyndare. Din enda uppgift är att leverera budskapet. När vi öser nåd över människorna blir de stolta, och när de drabbas av motgång, som konsekvens av deras egna gärningar, blir människorna till icke troende.

Koranens föreskrifter om absolut religionsfrihet kan jämföras med kristendomens Jesus, som sade "Ingen kommer till Fadern utom genom mig" och som dömde hela städer till att brinna i helvetet, därför att folket där inte velat lyssna på hans ord.

Några citat om skepticism

Några citat om skepticism

Man bör alltid ha i åtanke att människan är felbar, att hon kan ta miste om hur saker och ting förhåller sig, att det som hon först trodde vara sant senare visar sig falskt. Därför är det på sin plats att då och då injicera sig med en hälsosam dos skepticism. Därför har jag skakat fram några citat om skepticismen, som kan fungera som en sådan injektion.

"The natural cause of the human mind is certainly from credulity to skepticism."
— Thomas Jefferson

"Skepticism: the mark and even the pose of the educated mind"
— John Dewey

"The path of sound credence is through the thick forest of skepticism"
— George Jean Nathan

"The primary tool of science is skepticism, whose light shrivels unquestioning faith"
— Mike Huben

"Don't rely too much on labels, for too often they are fables."
— Charles Haddon Spurgeon

"If I am fool, it is, at least, a doubting one; and I envy no one the certainty of his self-approved wisdom."
— Lord Byron

"Cautiousness in judgment is nowadays to be recommended to each and every one: if we gained only one incontestable truth every ten years from each of our philosophical writers the harvest we reaped would be sufficient."
— Georg C Lichtenberg.

"Great intellects are skeptical."
— Friedrich Nietzsche

"The skeptic does not mean him who doubts, but him who investigates or researches, as opposed to him who asserts and thinks that he has found."
Miguel De Unamuno

Efter dessa citat är en brasklapp på sin plats: överdosera inte! För mycket skepticism är också en sjukdom. Vi kan inte betvivla allt, utan måste, för att överhuvudtaget kunna leva, tro bergfast på vissa saker, t.ex. att det finns en av oss oberoende yttervärld. Jag får anledning att återkomma till detta i ett senare inlägg.

Bibeln föreskriver hedersmord

Islam beskylls ofta för att legitimera en hederskultur, trots att flera muslimska länder aktivt bekämpar hedersmord. Jag har funderat lite över den här kopplingen och beslutade mig för att gå till källorna. Fast i Koranen lyckades jag inte hitta någon föreskrift om hedersmord. I samma veva gjorde en webbsida mig uppmärksam på att däremot Bibeln, de kristnas heliga skrift, föreskriver hedersmord. Där står:

'Om en man gifter sig med en kvinna och efter att ha varit tillsammans med henne inte vill ha henne längre utan kommer med beskyllningar som ger henne dåligt rykte:

”Jag har gift mig med denna kvinna, men när jag låg med henne upptäckte jag att hon inte var oskuld”,

... då skall....om anklagelsen är riktig och det inte finns något bevis på att flickan var oskuld,... flickan hämtas ut från sin fars hus, och utanför dörren skall männen i staden stena henne till döds, eftersom hon genom att hora i sin fars hus har gjort vad som är en vettlöshet i Israel. Du skall utrota det onda ur folket.'
5 Mos 22:14-21

Bibeln föreskriver alltså att den kvinna som inte är oskuld före giftermålet, skall stenas till döds.

Jag tar upp detta ställe för att peka på att alla heliga skrifter innehåller mindre smickrande passager. Bibeln är inte mindre problematisk än Koranen.

När vi möter en religion med problematiska ställen i sina skrifter, bör vi inte "tvinga" dess anhängare att hålla sig till textens ordalydelse genom att säga att de i annat fall praktiserar en falsk religion eller inte är "äkta" troende. I stället bör vi på alla sätt och vis uppmuntra dem att ta avstånd från dessa ställen, utan att förlöjliga och förhåna dem, vilket bara är en primitiv retorik som inte övertygar någon.

Bush — den kristne ledaren

Några citat av Bush som visar hur han blandar ihop religion och politik:

"I fully understand that the job of the president is and must always be protecting the great right of people to worship or not worship as they see fit. That's what distinguishes us from the Taliban. The greatest freedom we have or one of the greatest freedoms is the right to worship the way you see fit. -- On the other hand, I don't see how you can be president at least from my perspective, how you can be president, without a relationship with the Lord."

"I feel like God wants me to run for President. I can't explain it, but I sense my country is going to need me. Something is going to happen... I know it won't be easy on me or my family, but God wants me to do it."


"God told me to strike at al Qaeda and I struck them, and then he instructed me to strike at Saddam [Hussein], which I did, and now I am determined to solve the problem in the Middle East. If you help me I will act, and if not, the elections will come and I will have to focus on them."

"I appreciate that question because I, in the state of Texas, had heard a lot of discussion about a faith-based initiative eroding the important bridge between church and state."

"The course of this conflict is not known, yet its outcome is certain. Freedom and fear, justice and cruelty, have always been at war, and we know that God is not neutral between them."

"This crusade, this war on terrorism is going to take a while."

— George W Bush

Dessa citat kan tjäna som ett korrektiv mot den missuppfattning som är vida spridd att USA skulle vara ett fullt ut sekulariserat land, där religion och politik skilts åt med vattentäta skot.

Skeptiska och antireligiösa citat

Jag har haft en del citat kringspridda och tänkte här samla ihop dem. Översättning kommer senare.

"Att tro, är det samma för de flesta människor, som att ej tänka därpå. De göra med sin Religion, som man gör med sin Mätress: man fruktar en undersökning; man blundar, och är lycklig." (Johan-Henrik Kellgren)

"The skeptic does not mean him who doubts, but him who investigates or researches, as opposed to him who asserts and thinks that he has found." - Miguel de Unamuno (1864-1936).

"Toutes les religions sont stupides avec leur morale puérile et leurs promesses égoïstes, monstrueusement bêtes. La mort, seule est certaine." (baron d'Holbach)

"Le vrai matérialisme fait de Dieu une impossibilité, de la révélation une vue de l'esprit,
et de la vie future une absurdité." Condorcet (1743-94)

"L'Evangile n'est qu'un roman oriental, dégoûtant pour tout homme de bon sens et qui ne semble s'adresser qu'à des ignorants, des stupides, des gens de la lie du peuple, les seuls qu'il puisse séduire." André Gide (1869-1951)

"Dieu est un névrosé narcissique : il a créé les hommes tout spécialement pour se faire adorer." Albert Camus (1913-1960)

"Keiner ist so verrückt, dass er nicht einen noch Verrückteren findet, der ihn versteht."
"Die Philosophie ist eine Art Rache an der Wirklichkeit."
"Der Asket macht aus der Tugend eine Not."
Friedrich Nietzsche (1844-1900)

"Religion ist die Metaphysik des Volkes." (Schopenhauer)